Steg ett avklarat – 899 GB uppladdat till Lightroom CC

Tre dygn tog det ungefär att ladda upp 899 GB bilder till Adobes servrar. Men den protesterar lite väl tidigt över att utrymmet nästan är fullt.

Efter att ha tecknat ett årsabonnemang på Lightroom CC i fredags var det dags för uppladdning. Tre dygn och 899 GB senare är jag redo för nästa steg, men jag stötte på ett par små frågetecken längs vägen.

Det första problemet visste jag förstås redan om. Jag har för mycket bilder. Närmare bestämt drygt 1,2 TB, och i grundplanen för Lightroom CC ingår ”bara” 1 TB. Det går att köpa till 1 TB till för dubbla priset, men det kände jag inte riktigt för av den enkla anledningen att jag gärna vill komma igång med det ordentliga gallrande som uteblivit så många år och som är roten till den översvällda katalogen. Därför valde jag istället att ladda upp så mycket jag fick plats med, vilket blev allt från 2012 och framåt. Bilder äldre än så får ligga i kö och vänta tills jag antingen kommit igång ordentligt med gallrandet, eller kapitulerat och köpt mer utrymme. Hur som helst, här följer en liten kort rapport om ett par småsaker jag stötte på under uppladdningen.


Fortsätt läsa ”Steg ett avklarat – 899 GB uppladdat till Lightroom CC”

Grundinställningar och aktiva moduler i Darktable

Det är lätt att drunkna i utbudet av tillgängliga verktyg i Darktable. Här sammanfattar jag vilka moduler jag använde, och vad jag använde för grundinställningar i dem.

Som jag berättade i förra posten har jag bestämt mig för att släppa Darktable för att prova på helt molnbaserade Lightroom CC istället. Som redigeringsprogram lokalt på datorn är dock fortfarande Darktable det bästa jag provat. Här samlar jag mina erfarenheter och tips från två års användande.

För några veckor sedan kom jag fram till insikten att jag inte vill redigera mina bilder med en central punkt som kärna. Jag vill inte ha alla bilder på en huvuddator och tvingas sköta gallring, redigering, uppladdning och delning just där. I och med den insikten föll också användandet av Darktable, som varit mitt digitala mörkrum de senaste två åren. Men jag vet att många inte alls känner så här, utan snarare tvärtom, och till alla er kvarstår mitt tips om att testa Darktable om ni letar efter ett kraftfullt redigeringsprogram. Som avslutning på detta Darktablekapitel samlar jag nu det viktigaste jag kommit fram till under de senaste två åren i denna post. Vilka moduler jag använt som grunduppsättning, vilka automatiska inställningar jag kört med efter import med mera. Och skulle jag ångra mig och vilja tillbaka fungerar det också som minneslapp för mig själv för att kunna fortsätta där jag slutade.


Fortsätt läsa ”Grundinställningar och aktiva moduler i Darktable”

Välkommen tillbaka, Pär Lydmark!

Välkommen tillbaka, Pär Lydmark! Tack, Adobe! Varför sa ni inte det här med en gång?

Ha! Jag är tillbaka, hos Adobe! Vem hade trott det? Inte jag i alla fall. Men efter åtta år med Lightroom och två år med Darktable insåg jag att det inte är själva programmets funktioner som är problemet för mig. Det är placeringen. Jag måste ut i molnet, och känner mig grymt lättad.

När Lightroom var nytt 2007 var jag eld och lågor. Som ni kunnat läsa om i en tidigare post gick jag ut hårt, trodde på allvar att jag äntligen hittat lösningen för mina bilder, och satte igång. Men med facit i hand var det aldrig det. Sedan trodde jag Darktable skulle vara lösningen eftersom det erbjöd mig det jag saknat redigeringsmässigt i Lightroom. Men … det var inte det heller. Samma problem kvarstår: jag sätter mig ändå aldrig frivilligt vid datorn för att redigera eller gallra längre, trots att det blir bra när jag väl gör det. Att Darktable löst det mesta av det jag var missnöjd med i Lightroom hjälpte alltså ingenting. Den enda bildredigering jag med glädje ägnat mig åt det senaste året har jag gjort i olika mobilappar. Och det var där någonstans en helt ny insikt började ta form, som landade i molnet och Lightroom CC.


Fortsätt läsa ”Välkommen tillbaka, Pär Lydmark!”

Från Lightroom till Darktable och en bättre bildredigering

Det finns alternativ till Lightroom. Och de är inte bara billigare, de är dessutom bättre!

Adobe har precis meddelat att Lightroom från och med nu blir en ren prenumerationstjänst. Jag hade det här på känn för över ett år sedan, och började leta alternativ. Idag använder jag Darktable och är minst lika nöjd, helt utan kostnad.

Det fanns en tid när jag var helt såld på Photoshop, InDesign och Lightroom. Men när allt skulle göras till prenumerationstjänster började jag dra öronen åt mig. Inte egentligen för själva månadskostnaden, utan för följden av det; om jag slutar prenumerera kommer jag inte längre kunna ha full åtkomst till de filer jag redigerat och jobbat med i programmen trots att jag betalat för mig när jag använt dem. Jag skulle bara kunna öppna dem, men inte justera något. Det kändes inte bra, så jag började se mig om efter alternativ. 


Fortsätt läsa ”Från Lightroom till Darktable och en bättre bildredigering”

Bloggpremiär: Den fallna utopin från 2010

”167 gåsbilder från en och samma dag? Här behöver det gallras …”. Det fanns ingen hejd på hurtfriskheten 2010.

I nummer 1/2010 av Fåglar på Västkusten fanns en artikel om bildsortering och backup.  Men att följa den hurtfriska artikelns tips visade sig omöjligt. Artikelns författare? Jag. Vet jag bättre nu? Det får den här bloggen utvisa med tiden.

Artikeln ”Bildgalleri utan bildhaveri” i Fåglar på Västkusten 1/2010 kan vara något av det mest komiska jag skrivit. I alla fall i efterhand. Då tycks jag på riktigt ha trott att det skulle vara möjligt att leva upp till den oerhörda optimism jag lät påskina i artikelns text. På artikelns fjärde sida hittar vi till exempel följande bildtext full av glada tillrop: ”Det här är min bästa bild på fiskmås, men eftersom jag inte på rak arm minns när den togs skulle det kunna ta ett tag att hitta den på hårddisken. Eftersom bilden är märkt med nyckelord tar det dock bara några sekunder. En sökning i bildsorteringsprogrammet på fiskmås räcker för att göra letandet enkelt, men kombinerar man dessutom sökningen med vallda sandö där bilden togs och betyget fem stjärnor (vilket jag bara sätter på de allra bästa bilderna) behöver man inte ens leta igenom övriga fiskmåsbilder. Då blir det bara den här träffen. Smidigare än så kan det inte bli.”


Fortsätt läsa ”Bloggpremiär: Den fallna utopin från 2010”