Rovfågelshysterin i Petgärde 1989

Utsikt från södra tornet i Petgärdeträsk 1989. Tyvärr har det vuxit igen kraftigt sedan dess och är inte en lika het gåsgamslokal längre.

Gåsgamar! Nej, brunglador!  Eller kungsörnar? 27 år efter att jag började anteckna i min första obsbok är det dags för en återblick, och redan på första obsbokens andra uppslag är underhållningsvärdet på topp! Här är första delen i serien ”Lik i obsboksgarderoben”.

Min första obsbok inleds med en lövsångarnotering den 26 juni 1989. Det var första dagen på ett veckolångt Fältbiologläger med Tynnereds Fältbiologer på östra Öland med vårt sommarhus som bas. Efter ett ökande fågelintresse sedan året innan och en genomgången fågelkurs på Vallda Sandö i Fältbiologernas regi tidigare under våren var jag redo. Med nyinköpt tubkikare (Kowa TS-601 med 20xW-okular), handkikare (Zenith 8×42), fågelbok (Alla Europas) och obsbok var jag laddad till max. Obsboken var en röd, mjukpärmad variant med fältmässigt omslag i semivädertåligt material, inköpt någon dag tidigare hos Mildreds matbutik i Löt. När jag nu 27 år senare är i färd med att mata in mina gamla obsar på Artportalen och därför återigen har 1989 års obsbok framför mig inser jag att det är en herrans tur att jag gör det här med lite mer erfarenhet i bagaget. Redan på nästa uppslag brakar det löst fullständigt vid en exkursion till Petgärde träsk.

Fortsätter man framåt dyker den ena paradbestämningen upp efter den andra. Felbestämda rariteter och vanliga men felplacerade arter plats- eller årstidsmässigt avlöser varandra i parti och minut. Med alla dessa år på nacken ter sig dock allt detta både lärorikt och synnerligen underhållande, så för att ha något kul att göra parallellt med inmatningen i Artportalen inleder jag därför härmed artikelserien ”Lik i obsgarderoben” där jag bjuder på några av dessa godbitar.

Del 1: Petgärde träsk, 28 juni 1989

Först ut blir ovan nämnda rovfågelshysteri i Petgärde träsk den 28 juni 1989. Under fem timmars skådande från klockan sju på morgonen gav denna mulna, halvregniga dag följande rovfågelarter i min obsbok: brun kärrhök, 1 par, blå kärrhök 1 ex, tornfalk 1 ex, kungsörn 2 ex (!) och gåsgam 1 ex (!!).

 

/ 1989-06-26 / Raden där gåsgamen (och sedermera havsörnen) stått noterad är tom. Tittar man noga anar man dock konturerna av vad som stått där, även om det inte syns här på bilden …

Gåsgamen minns jag tydligt. Vi såg den jättefint, och länge! Jag bläddrade fram och tillbaka i fågelboken och fick ingen rätsida på denna bruna fågel med ljusa vingframkanter. Det fanns bara gåsgam, så då var det väl en sådan. Antecknat och klart. Några dagar senare insåg jag dock att det faktiskt var rätt orimligt med gåsgam, strök den i obsboken och ombestämde den till havsörn, vilket med dagens utbredning inte skulle vara det minsta konstig. Men 1989 häckade inga havsörnar på Öland, och ett fynd av en havsörn mitt i sommaren hade varit tämligen sensationellt. Men jag ändrade alltså ändå till det i obsboken, utan egentlig reflektion. Havsörnar kunde ju visst också vara lite ljusa på vingarna, precis som gåsgamar. Att den flög tillsammans med en brun kärrhök och var lika stor tycks inte ha fått någon varningsklocka att ringa. En meter hit eller dit i vingbredd kan väl inte vara så noga?

En meter hit eller dit i vingbredd kan väl inte vara så noga?

Ett par veckor senare upptäckte jag dock bilden av brun kärrhökhona i fågelboken och polletten trillade ner. Jag hade trott att båda könen såg ut som hanarna innan, så det antecknade ”paret” av brun kärrhök från den dagen bör rimligen ha varit två hanar.

Kärrhöksuppslaget i Alla Europas fåglar i färg, 7:e upplagan. Det tog flera veckor innan jag upptäckte den honfärgade bruna kärrhöken överst i mitten på sidan.

Både gåsgamen och havsörnen hade jag alltså korrigerat själv redan 1989. Och tornfalken kan jag gå i god för även idag. Men den blåa kärrhöken var naturligtvis en ängshök. Bläddrar man framåt i boken ser man att jag konsekvent har antecknat blåhökar på de flesta öländska lokaler denna sommar. Märkligt nog även ängshökar ibland. Men allt var förstås rimligen ängshökar, så nu är de inmatade i Artportalen som sådana, med tillägget ”artbestämning osäker”. Och kungsörnarna då? Ja, vad ska man tro om dem. Tydligen har jag ångrat mig i efterhand, strukit över dem och ändrat till brunglada (!), men det gjorde jag inte förrän långt i efterhand tror jag. Kanske året efter. Jag måste med andra ord varit helt livsfarlig i fält vid den här tiden.

Jag måste med andra ord varit helt livsfarlig i fält vid den här tiden.

Jag minns de här ”örnarna” som relativt mörka, men inte som bruna kärrhökar. Ska vi våga gissa på ormvråk tro? För att sammanfatta: Av fem rovfågelarter den här dagen har alltså fyra allvarliga brister i bestämningen på ett eller annat sätt. Det är, som sagt, tur att jag matar in det här i Artportalen efterhand. Och ganska kul att agera raritetskommitté år sig själv. Det blir spännande att se vad kommande uppslag och kommande obsböcker har att bjuda på. Några dråpslag minns jag förstås redan nu och vet att de kommer, men det finns säkert en del jag inte minns förrän jag ser det antecknat. Fortsättning följer …

Skriv en kommentar

Skriv en kommentar