Kategori: Övrigt

Första månaden i Big Year Härryda är över och det är dags för en första summering. Det visar sig att jag har gjort en klassisk Petter Northug-start och positionerat mig så långt bak i klungan att åskådarna undrar: ”Är han ens med?”. Men Petter är alltid med. Och det är jag med, i högsta grad.

För er som inte är bekanta med Petter Northugs strategi i skidspåren går den i korthet ut på att inte bränna onödig energi i början av loppet bara för att ligga längst fram hela tiden. Det räknas ju ändå bara var man ligger när man går i mål. Och då, när det är dags för målgång, har Petter mer energi än de som gnabbats om tätpositionen under loppet. Och vinner. I alla fall är planen så skulle jag tro. Sen lyckas det ju inte alltid. Men han går alltid ut på ett taktiskt lagom sätt och ödslar ingen onödig energi i början. Ungefär så har jag också tänkt i början av Big Year Härryda 2017.

Efter att ha varit utomsocknes hela den 1 januari blev 2 januari startdagen för artsamlandet i Big Year Härryda 2017. Den öppnande arttrion blev nötväcka, blåmes och ovanstående domherre, men det är naturligtvis inte det som åsyftas med rubriken ”En sjukt dålig start”. Det är fortsättningen.

På eftermiddagen den 2 januari drog jag iväg med tre fjärdedelar av familjen för att försöka se den vigg och den varfågel som rapporterats längs Eskilsbyvägen dagen innan. Vigg är inget man snyter ur näsan här i Härryda, och varfågel har jag aldrig sett i kommunen. Sagt och gjort, vi drog. Och såg: noll arter. På båda ställena var det totalt fågeltomt. Det enda flygande vi såg var ett antal plan som lyfte från Landvetter, eftersom vi var precis i närheten av flygplatsen.

Dagen efter slog en rejäl förkylning till som effektivt höll mig hemma i några dagar. Men den 6 januari var jag tillräckligt på benen för att göra ett nytt försök på vigg, den här gången i Rådasjön där en flock på 8 ex rapporterats. Och den här gången gick det bättre! Dessutom hade en knölsvan rapporterats från Mölndalsån i Mölnlycke (vilket faktiskt är ovanligare än man kan tro här), så jag svängde vägen förbi den och passade på att plocka in några arter till i närheten, bland annat strömstaren vid Mölnlycke fabriker. Plötsligt var jag uppe på 18 arter, förkylningen hade nästan försvunnit och jag var redo att … åka på en rejäl halsinfektion. Om det var en följd av förkylningen eller en ny vet jag inte, men den har i alla fall hållit mig helt hemma ända till idag en hel vecka senare. Sämre start får man leta efter, men passande nog skrivs i alla fall den här posten på fredagen den trettonde.

Om några dagar har jag bott åtta år i Härryda kommun. Under dessa år har jag som mest fått in 111 fågelarter på kommunårslistan (2014), och även om Härryda inte är Sveriges fågeltätaste kommun är 111 arter ett rekord som inte är mycket att hänga i granen.

Det här beror förstås på att jag aldrig försökt mig på någon ordentlig kommunsatsning, men nu har jag blivit taggad av den stundande Big Year WP-satsningen som drar igång om ett drygt dygn och tänker att det är dags. Så nästa år kör jag ett Big Year Härryda! Inte så att jag tänker ta tjänstledigt och skåda hela året, men jag tänker i alla fall försöka så gott det går på den tid jag har till förfogande för skådning, och försöka komma ut lite mer än jag gjort de senaste åren. Jag har satt upp följande mål: